Talare
Olli-Pekka HeinonenGeneraldirektör för International Baccalaureate Organization (IBO)
Olli-Pekka Heinonen är generaldirektör för International Baccalaureate Organization (IBO), där han leder utvecklingen av högkvalitativa utbildningsprogram och internationella standarder för elever världen över. Tidigare var han generaldirektör för Utbildningsstyrelsen i Finland, där han spelade en central roll i att modernisera det finska utbildningssystemet och främja innovativa pedagogiska metoder. Med över 30 års erfarenhet inom utbildning har Olli-Pekka en djup förståelse för globala utbildningsfrågor och en passion för att skapa inkluderande och hållbara lärandemiljöer. Han är en eftertraktad talare och expert inom utbildningspolitik och pedagogik, och hans arbete syftar till att inspirera och stödja skolor i deras strävan efter högsta möjliga kvalitet.
Keynote: Utbildningens kraft att forma en bättre morgondag
Vi reflekterar tillsammans över hur utbildning kan stärka vår tro på en ljusare framtid. IBO:s generaldirektör, Olli-Pekka Heinonen, är en av våra huvudtalare och kommer att dela sin vision om utbildningens avgörande roll i att bygga hopp, inspirera till handling och möta framtidens utmaningar med tillförsikt. Tillsammans diskuterar vi möjligheter, lösningar och vår gemensamma väg framåt. (Anförande på finska)
Venla BerneliusSpecialsakkunnig, undervisnings- och kulturministeriet
FD Venla Bernelius är specialsakkunnig vid undervisnings- och kulturministeriet i Finland och docent i stadsgeografi vid Helsingfors universitet. På ministeriet arbetar Bernelius med frågor som rör utbildningsanalys och forskningsbaserad utveckling inom utbildning. Hon koordinerar för närvarande regeringsprogramprojektet ”Framtidsarbete inom grundskolan”, som syftar till att formulera en ny vision för grundskolan i framtiden med djupa tekniska och samhälleliga förändringar. I sina tidigare roller som universitetslektor och biträdande professor vid Helsingfors universitet har Bernelius lett och samarbetat i olika internationella akademiska forskningsprojekt om urban utbildningsdynamik, skolsegregation och utbildningsmöjligheter. Hon har också utvecklat lokala och nationella forskningsbaserade stöd- och finansieringsmodeller för skolor som verkar i områden som är utsatta ur utbildningssynpunkt.
Framtidens skola
Om vi uppfann skolan idag – hur skulle den se ut? Vilka är de viktigaste punkterna i en gemensam vision för utbildningen i Finland och vilket narrativ vill vi ha kring skolan? Vilka särdrag har den svenskspråkiga skolan som vi måste beakta i utvecklingsarbetet? Venla Bernelius introducerar arbetet och leder oss genom en interaktiv verkstad.
Tony BjörkRektor vid Mattlidens skola
Tony Björk arbetar som rektor vid Mattlidens skola och har över 15 års erfarenhet som rektor vid olika skolor i Esbo. Utöver sitt arbete är han ordförande för fullmäktige i Kyrkslätt och styrelsemedlem i Svenska kulturfonden. På fritiden är han engagerad i sina tre barns aktiviteter och lever ett aktivt liv.
Är jämlik utbildning bara vackra ord och utopi?
Tanken om jämlik utbildning är grundbulten i den finländska utbildningen. Hur kan vi garantera lika möjligheter att lära då grupperna med specialbehov växer i både antal och volym? Hur stärker vi den nu försvagade sociala klassresan och med vilka strukturella och pedagogiska medel kan vi hjälpa varje individ att nå sin fulla potential när det gäller lärande och utvecklandet av färdigheter?
Mirjam KallandProfessor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet
Mirjam Kalland är professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet. Hon är doktor i pedagogik, docent i musikpedagogik vid Sibelius-Akademin samt docent i socialt arbete och familjeforskning vid Helsingfors universitet. Hon forskar i föräldraskap och föräldrarstöd, samt i hur man kan stöda barns socioemotionella utveckling inom småbarnspedagogiken. Hon är också utbildad till barnpsykoterapeut och aktiv som skribent och föreläsare. Hon är ordförande för Mannerheims Barnskyddsförbund.
(Bild: Cata Portin)
Är jämlik utbildning bara vackra ord och utopi?
Tanken om jämlik utbildning är grundbulten i den finländska utbildningen. Hur kan vi garantera lika möjligheter att lära då grupperna med specialbehov växer i både antal och volym? Hur stärker vi den nu försvagade sociala klassresan och med vilka strukturella och pedagogiska medel kan vi hjälpa varje individ att nå sin fulla potential när det gäller lärande och utvecklandet av färdigheter?
Mona ForsskåhlProfessor och rektor vid Yrkeshögskolan Arcada
Innan Mona Forsskåhl utsågs till rektor för en av landets tre svenskspråkiga yrkeshögskolor jobbade hon många år som forskare, lärare och slutligen professor vid olika universitet i Finland. Hon har också verkat som modersmålslärare i gymnasiet och engagerat sig i modersmålsprovet i studentexamen – både som provmakare och censor. Sin fritid ägnar hon gärna åt kultur och litteratur, bland annat inom ramen för Svenska litteratursällskapet i Finland. Även om hon ursprungligen startade sin karriär med studier i teknik, följt av skådespelarstudier i Danmark, kom hon slutligen att hitta sin vetenskapliga hemvist i nordiska språk och kommunikation, där hon disputerade och sedermera gjorde sig en lång och givande bana. Kommunikation, säger hon, är det absolut viktigaste, men också av det svåraste för oss människor.
Är utbildningen en förutsättning för ett gott liv 2035?
Vilken betydelse har utbildningen på individ- och samhällsnivå i Finland? Var hämtar de unga sin kunskap? Vilken betydelse har examina och formell behörighet sett ur näringslivets och arbetsmarknadens synvinkel? Med vilka medel ska dagens unga lägga grunden för en god framtid och ett gott liv?
Jonas JungarInnehållschef på Svenska Yle med ansvar för journalistik och etik
Jonas Jungar är Svenska Yles innehållschef med ansvar för journalistik och etik. Han har 30 års erfarenhet av olika redaktionella roller inom främst nyhetsjournalistiken, bland annat som redaktionschef och EU-korrespondent. Han är Yles ordinarie representant i Opinionsnämnden för massmedier 2025–2027.
Är utbildningen en förutsättning för ett gott liv 2035?
Vilken betydelse har utbildningen på individ- och samhällsnivå i Finland? Var hämtar de unga sin kunskap? Vilken betydelse har examina och formell behörighet sett ur näringslivets och arbetsmarknadens synvinkel? Med vilka medel ska dagens unga lägga grunden för en god framtid och ett gott liv?
Åsa SnickarsBildningsdirektör på Närpes stad
Pedagogie magister Åsa Snickars har arbetat som bildningsdirektör i Närpes sedan 2006. Hon ansvarar numera för småbarnspedagogik, förskola, grundläggande utbildning samt gymnasieutbildning. Åsa tycker om att ha många bollar i luften och brinner för elevernas rätt till jämlika utbildningsmöjligheter.
Är utbildningen en förutsättning för ett gott liv 2035?
Vilken betydelse har utbildningen på individ- och samhällsnivå i Finland? Var hämtar de unga sin kunskap? Vilken betydelse har examina och formell behörighet sett ur näringslivets och arbetsmarknadens synvinkel? Med vilka medel ska dagens unga lägga grunden för en god framtid och ett gott liv?
John ToivonenRör- och anläggningskonstruktör på Sweco Finland Oy
John Toivonen bor i Helsingfors men växte upp i Esbo. Han är diplomingenjör och har studerat process- och kemiteknik vid Aalto universitetet. För närvarande arbetar han på Sweco och deltar i storskaliga industriprojekt. Tidigare var han en del av en forskningsgrupp vid Aalto. John har alltid haft ett intresse för naturvetenskap, men efter gymnasiet var han osäker på vilken karriärväg han skulle välja. Under sin studietid utforskade han olika tekniska utbildningsspår och upptäckte till slut sitt intresse för industriprojekt.
Är utbildningen en förutsättning för ett gott liv 2035?
Vilken betydelse har utbildningen på individ- och samhällsnivå i Finland? Var hämtar de unga sin kunskap? Vilken betydelse har examina och formell behörighet sett ur näringslivets och arbetsmarknadens synvinkel? Med vilka medel ska dagens unga lägga grunden för en god framtid och ett gott liv?
